Barnvisor - Lyssna på barnvisor » Vaggvisor

Lilla Charles, sov sött i frid

admin — Fri, 28 Nov 2008 20:24:10 +0000

Carl Michael Bellmans vaggvisa till sin lille son Carl, i sorgen över Elis som dog i kopporna som spädbarn. En väldigt vacker vaggvisa.

Lilla Charles, sov sött i frid,
du får tids nog vaka,
tids nog se vår onda tid
och hennes galla smaka.
Världen är en sorgeö;
bäst man andas, skall man dö
och bli mull tillbaka.

En gång, där en källa flöt
förbi en skyl i rågen,
stod en liten gosse söt
och spegla sig i vågen.
Bäst sin bild han såg så skön
uti böljan, klar och grön,
strax han intet såg´en.

Så är med vår livstid fatt,
och så försvinna åren;
bäst man andas gott och glatt,
så ligger man på båren.
Lilla Charles skall tänka så,
när han ser de blommor små,
som bepryda våren.

Sove lulla, lilla vän!
Din välgång skall oss gläda.
När du vaknar, sku vi se´n
dig klippa häst och släda;
se´n små hus av kort, lull lull,
sku vi bygga, blåsa kull
och små visor kväda.

Mamma har åt barnet här
små guldskor och guldkappa;
och om Charles beskedlig är,
så kommer rättnu pappa,
lilla barnet namnam ger …
Sove lulla! Ligg nu ner
och din kudde klappa!

Text: C M Bellman, Musik: Traditionell

Allan Edwall – Vaggvisa

admin — Fri, 28 Nov 2008 20:19:51 +0000

Mycket bra vaggvisa med Allan Edwall:

Sov mitt lilla hjärta
roligt i din bädd
inte vara ängslig
inte vara rädd.

Ty i svarta natten
över skog och mark
över vida vatten
vaktar farbror Stark.

Han har skarpa ögon
och en stor kanon
och han släpper ingen
jävel över bron.

Kommer man för nära
sätter farbror stopp
försvarande sin ära
varhelst han dyker opp.

Sov mitt lilla hjärta…

Inget skall dig hända
allt skall väl dig gå
ty vid sängens ända
syns en farbror stå.

Skulle någon fresta
farbrors tålamod
ligger han i nästa
ögonblick i blod.

Sov mitt lilla hjärta…

Ro, ro barnet

admin — Mon, 24 Nov 2008 14:44:13 +0000

Ro, ro, barnet, katten leker med garnet,
ro, ro, lilla vän
katten kommer nog snart igen

Ro, ro, gossen
vargen tjuter i mossen
ro, ro, lilla vän,
jägar´n kommer nog snart igen.

Ro, ro, gunga
mamma slutar att sjunga
ro, ro, lilla vän,
mamma kommer nog snart igen.

Vyssan lull

admin — Mon, 24 Nov 2008 14:26:37 +0000

Vyssan lull, koka kittelen full.
Det kommer tre vandringsmän på vägen.
Den ena han är halt,
den andra han är blind,
och den tredje har trasiga kläder.

Vyssan lull, koka kittelen full,
på himmelen vandra tre stjärnor.
Den ene är så vit,
den andra är så röd,
den tredje är månen den gula.

Vyssan lull, koka kittelen full,
där blåser tre vindar på haven.
På Stora Ocean,
på Lilla Skagerack,
och långt upp i Bottniska viken.

Vyssan lull, koka kittelen full,
där segla tre skutor på vågen.
Den första är en bark,
den andra är en brigg,
den tredje har så trasiga segel.

Vyssan lull, koka kittelen full,
sjökistan har trenne figurer.
Den första är vår tro,
den andra är vårt hopp,
den tredje är kärleken den röda.

Vyssan lull, koka kittelen full,
tre äro tingen de goda.
Den förste är Gud Far,
den andre är hans Son,
den tredje är god Jungfru Maria.

Alla ska sova för nu är det natt

admin — Mon, 24 Nov 2008 13:30:43 +0000

Nu lilla humla nu ska du sova.
Alla små ungar i sina sängar
och deras mammor och deras pappor
alla ska sova för nu är det natt.
Sova ska också vareviga katt.

Kossor och kalvar i sina hagar
alla små föl och alla små grisar
alla kaniner och alla små lamm,
nu ska de sova för nu är det natt.
Sova ska också vareviga katt.

Skogar och hagar åkrar och ängar
blommor och fåglar och alla små kryp
allting som lever på hela jorden,
allting ska sova för nu är det natt.
Sova ska också vareviga katt.

Text: Astrid Lindgren

Ute blåser sommarvind

admin — Mon, 24 Nov 2008 13:29:59 +0000

Ute blåser sommarvind,
göken gal i högan lind.
Mor hon går på grönan äng,
bäddar barnet blomstersäng,
strör långa rader
ut av rosenblader.

Ängen står så gul och grön,
solen stänker guld i sjön,
bäcken rinner tyst och sval
mellan vide, asp och al.
Bror bygger dammar
åt sin såg och hammar.

Syster sopar stugan ren,
sätter löv i taket sen,
uppå golvet ska hon så
liljor och konvaljer små,
rosor så rara,
där skall barnet vara.

Skeppet gungar lätt på våg
med sitt segel, mast och tåg,
gångar sig åt främmand´land,
hämtar barnet pärleband,
kjortel av siden
skor med granna smiden.

Lilla gula gåsen ung,
len som en silkespung,
ror med modern i sin säv
pillar vingen av sin näv
vallherden vilar
vid sitt horn och pilar

Lindorm solar sig på sten,
som ett sammet vit och len,
vill i barnets vagga gå,
men det skall han aldrig få,
han skall bli bunden
uti gröna lunden.

Trollet sitter vid sin vägg,
kammar ut sitt silverskägg,
sjunger vid den gråa häll:
”Liten kind, kom hit ikväll,
dig vill jag lova
under guldås sova”

Far han gjordar om sitt liv
sitt bälte sin blanka kniv,
tar järnsporrar på sin sko,
rider över berg och mo,
trollet att förgöra,
som vill barnet röra.

Snart blir liten kind en man:
gångarn grå då sadlar han,
tager brynja, svärd och spjut,
och i kamp han rider ut,
spänner sitt bälte,
strider som en hjälte.

För en flicka sjunges sista versen enligt nedanstående:

Liten fager jungfru opp
växer fort som rosens knopp
virkar sen åt ungersven
kappan blå, och får igen
fästing och spänne
och gullspann på änne.

Text: Samuel Hedborn

Vaggvisa för liten grön banan

admin — Mon, 24 Nov 2008 13:25:07 +0000

Sov på din gren,
du gröna lilla.
Natten är stilla,
natten är stilla,
sov på din gren,
sov på din gren.

Månen din mor,
sig sakta makar.
Allting bevakar,
allting bevakar.
Månen din mor,
månen din mor.

Över dig ner,
månljuset silar.
Silvermjölk strilar,
silvermjölk strilar,
över dig ner,
över dig ner.

Grönska blir gul,
vad tiden lider.
Guldgul omsider,
guldgul omsider,
grönska blir gul,
grönska blir gul,

Sov på din gren,
månmjölken strömmar.
Dröm dina drömmar,
dröm dina drömmar,
sov på din gren,
sov på din gren.

Text: Lennart Hellsing

Sov du lilla videung

admin — Mon, 24 Nov 2008 13:05:15 +0000

Sov, du lilla videung,
än så är det vinter,
än så sova björk och ljung,
ros och hyacinter.
Än så är det långt till vår,
innan rönn i blomma står,
sov, du lilla vide,
än så är det vinter.

Solskens öga ser på dig
solskensfamn dig vaggar.
Snart blir grönt på skogens stig,
och var blomma flaggar.
Än en liten solskensbön,
vide liten blir så grön.
Solskensöga ser dig,
solskensfamn dig vaggar.

Text: Zacharias Topelius

John Blund

admin — Mon, 24 Nov 2008 13:02:21 +0000

Titta, kom och titta
kom sätt er här omkring
Det dröjer säkert ännu en stund
innan sömnen kommer med John Blund
han vill visa oss någonting

Sedan, genast sedan
när sagan tagit slut
Då lovar vi att sova så sött
efter dagen är man ganska trött
men först tar John Blund med oss ut

Läggdags, det är läggdags
för klockan slagit sju
Vi träffas säkert åter en dag
då vi roar oss igen ett slag
Sov så gott godnatt med er nu

Tjorvens vaggvisa till Skrållan

admin — Mon, 24 Nov 2008 12:02:01 +0000

Ack så skönt, slumra in,
i bädden så fin,
som blomman på äng,
i en gungande säng.
Och guds änglar de små,
breda vingarna ut,
och kring barnet de stå,
till dess natten är slut.

Text: Astrid Lindgren