Vi går till Kamomilla stad
till bageributiken.
Vi rövar bröd och lemonad
så ingen blir besviken.
Det händer nog att Jonatan
vill ha en polkagris ibland.
Men annars tar vi så lite vi kan,
både Kasper och Jesper och Jonatan
(Ja, jonatan skall ju alltid ha nåt att tugga på)

Vi vet så väl var vi ska ta´t
och har så goda nerver
hos slaktarn tar vi lejonmat
och fläsk och köttkonserver,
och oxfilé är gott minsann
och prickig korv går också an,
men annars tar vi så lite vi kan,
både Kasper och Jesper och Jonatan.
(Ja, det gör vi. Men lite måste man ju ha för att kunna leva.)

Men vi behöver också gull
-det tar vi om vi kan det.
Och när vi sen fått säcken full
så drar vi hem till landet.
Då är vi hungriga minsann,
och mat vi lagar åt varann,
men annars gör vi så lite vi kan,
både Kasper och Jesper och Jonatan.
(Ja, det är just vad vi gör det)

Text: Thorbjørn Egner